Tidigare studier indikerar att det finns en problematik med redovisningsstandarden IAS 36, angående goodwillnedskrivningar, då standarden skapar utrymme för resultatmanipulering i form av stålbad. Enligt tidigare studier har företagsledningar incitament för stålbad när företag uppvisar svaga preliminära finansiella resultat. Denna studie undersökte i vilken utsträckning resultatmanipulering i form av stålbad genom goodwillnedskrivningar förekom för företagen på OMX Nordic large cap under perioden 2006 till och med 2009. Det gjordes genom att det i studien undersöktes huruvida det fanns ett samband mellan goodwillnedskrivningar och svaga finansiella resultat.En kvantitativ metod användes och sambandet mellan goodwillnedskrivningar och svaga finansiella resultat testades med hjälp av statistiska metoder. Undersökningen utgick från Jordan och Clarks (2004) trestegsmodell som i första steget testade huruvida goodwillnedskrivningarna var väsentliga, då det är ett tecken på stålbad.

Syftet med uppsatsen är att öka förståelsen för om det föreligger en relation mellan finansiella och icke-finansiella mål i högteknologiska företag och hur denna i så fall gestaltar sig. En kvalitativ metod har företagits. Personliga intervjuer genomfördes på tre företag med två respondenter på vardera. Genom att belysa empiri genom teori försökte vi göra tolkningar rörande relationen. Det tycks föreligga en relation mellan finansiella och icke-finansiella mål.

Syftet med uppsatsen är att öka förståelsen för om det föreligger en relation mellan finansiella och icke-finansiella mål i högteknologiska företag och hur denna i så fall gestaltar sig. En kvalitativ metod har företagits. Personliga intervjuer genomfördes på tre företag med två respondenter på vardera. Genom att belysa empiri genom teori försökte vi göra tolkningar rörande relationen. Det tycks föreligga en relation mellan finansiella och icke-finansiella mål.

Organizational Ambidexterity är ett relativt nyuppkommit begrepp och få undersökningar har gjorts kring ämnet. De tidigare undersökningar som har bedrivits har främst fokuserat på hur ledarskap framkallar Organizational Ambidexterity. Tidigare undersökning har även forskat i hur dess komponenter, utforskande och bearbetande, kan samexistera i en organisation då de två komponenterna konkurrerar om samma resurser. För att vända blicken bort från ledarens roll i en organisation att inverka på Organizational Ambidexterity, har studien fokuserat på belöningssystemets inflytande på Organizational Ambidexterity med bankorganisationer som objekt. Belöningssystem förekommer i både finansiell och icke-finansiell form. Finansiella belöningar kan tillkännages som en transaktion utav finansiell ersättning vid utfört arbete.

Detaljhandeln är en bransch i ständig utveckling och konkurrensen blir allt hårdare. För att en butik ska överleva krävs styrning och kontroll av verksamheten. Att medarbetarna agerar för organisationens bästa är viktigt och det gäller att hitta incitament för detta eftersom medarbetarna har egna intressen som inte alltid är förenliga med butikens. Styrning sker genom att organisationen använder sig av mål och prestationsmått, främst av finansiell karaktär, och icke-finansiella mål och mått kommer i skymundan. Inom detaljhandeln är dock icke-finansiella mål och mått, såsom kundnöjdhet och kvalitet betydelsefulla för överlevnad och konkurrenskraft.

Uppsatsens syfte är att utreda hur IFRS påverkar redovisningen av goodwill, samt de konsekvenser den nya redovisningen kan tänkas ge upphov till vid företagsvärderingar. Metoden är deduktiv, och empirin består av en dokumentstudie av aktuella redovisningsstandarder samt nyckeltal som används vid företagsvärdering. För att besvara hur redovisningen sker, fokuserar uppsatsen på de aktörer som är involverade i processen att alstra finansiell information. Därför behandlar uppsatsens teoretiska del ämnen som incitament, trovärdighet, objektivitet, ämnen som spelar in i processen vid faktaetablering. Den empiriska delen visar på en ökad subjektiv del i redovisningen av goodwill, och mot bakgrund av uppsatsens teoretiska resonemang, resulterar uppsatsen i att objektiviteten minskar, och därmed trovärdigheten, i finansiella rapporter.

Uppsatsen avser att undersöka huruvida den nya rådgivningslagen kommer att uppfylla sitt syfte, det vill säga huruvida konsument-skyddet kommer att stärkas på den finansiella marknaden. Uppsatsen avser även att undersöka om denna eventuella förstärkning avkonsumentskyddet kommer att leda till en ökad effektivitet på den finansiella marknaden. Analysen visar på att lagen uppfyller sitt syfte genom att rådgivarens ansvar för brister i rådgivningen blir större i och med den nya lagen. Lagen ger rådgivaren incitament att verkapå ett sätt som gynnar konsumenten och i förlängningen också effektiviteten på den finansiella marknaden med en starkare samhällsekonomi som följd..

I uppsatsen undersöks hur det mer förmånliga jobbskatteavdraget för äldre personer över 65 år kan tänkas påverka incitament att arbeta. Denna del av jobbskatteavdraget infördes i syfte av att få fler äldre personer att förlänga sitt arbetsliv för att stärka finansieringen av välfärden, få fler som försörjer färre. För att mäta incitamenten att arbeta beräknas alternativvärdet för en fiktiv typfallsindivid. Resultatet visar på att det mer förmånliga jobbskatteavdraget för äldre personer över 65 år påverkar incitamenten att arbeta i en positiv bemärkelse. Dessutom under vissa förutsättningar antyder resultatet att det blir optimalt att arbeta fler år och därmed förskjuta pensioneringsbeslutet framåt i tiden..

Uppsatsen syftar till att skapa klarhet i huruvida optionsinnehavares inställning till optionsprogram har förändrats de senaste åren mot bakgrund av den negativa börsutvecklingen och den kraftiga kritiken i media. Vidare kommer uppsatsen att försöka ge förslag på eventuella förbättringar av dagens optionsprogram och på alternativa incitament. Undersökningen har genomförts som en kvalitativ fallstudie. Inledningsvis gjorde vi en litteraturstudie för att öka våra kunskaper om optioner som incitament. Därefter genomfördes personliga intervjuer med en eller två optionsinnehavare på fyra olika företag.

Studien utgår från de största sektorerna i industrin för 27 EU-länder. Dessa är tillverkningsindustri, byggindustrisektorn, den finansiella sektorn..

Syftet med detta arbete var att få en djupare förståelse för vad som motiverar ICA-handlare, vilka risker och utmaningar som finns i en organisation som ICA med flera lokala ägare och chefer, samt hur man hanterar dessa. Detta är gjort ur ett perspektiv baserat på teorier gällande motivation och incitament hos individer inom en organisation. Våra slutsatser är att ICA-handlare drivs av både intern och extern motivation i olika delar av deras karriär, samt av olika grader av makt och viljan att åstadkomma. Vi ser också att lokala chefer kan ha mål och incitament som står i konflikt med organisationens övergripande mål. Vi kommer också fram till hur man kan förebygga och hantera situationen som uppkommer då ledare blir alltför bekväma i sitt agerande och inte längre bidrar på bästa sätt..

Syfte: Syftet med vår studie är att kartlägga användningen av icke-finansiella mått inom dagligvaruhandeln för att analysera vilka effekter icke-finansiell prestationsmätning har på företagens ekonomistyrning. Metod: I studien har vi använt oss av en kvalitativ ansats. Vi har intervjuat tre butikschefer för att få en övergripande bild av företagens ekonomistyrning och användningen av icke-finansiella mått. Resultat: Samtliga undersökta butiker använder sig av icke-finansiella mått men i olika utsträckning och på olika nivåer. Dessa mått hänförs till relationen gentemot kunder, medarbetare och miljö.

Syfte: Syftet med vår studie är att kartlägga användningen av icke-finansiella mått inom dagligvaruhandeln för att analysera vilka effekter icke-finansiell prestationsmätning har på företagens ekonomistyrning. Metod: I studien har vi använt oss av en kvalitativ ansats. Vi har intervjuat tre butikschefer för att få en övergripande bild av företagens ekonomistyrning och användningen av icke-finansiella mått. Resultat: Samtliga undersökta butiker använder sig av icke-finansiella mått men i olika utsträckning och på olika nivåer. Dessa mått hänförs till relationen gentemot kunder, medarbetare och miljö. De icke-finansiella måtten har fått ett allt större utrymme inom butikerna under de senaste åren. I samband med införandet av icke-finansiella mått uppstår ökat fokus inom det område måtten avser.

Belyser övergången från historiska till verkliga värden för finansiella instrument. En banksektor och en industrisektor undersöks för att fastställa slutsatsen, som visar att det inte skett någon förändring på grund av tillkommande paragrafer i ÅRL utan förändringen ligger hos de noterade företagen och övergången till IFRS regler, den så kallade säkringsredovisningen. .

Med utgångspunkt i aggregerade och individuella inkomstdata diskuteras vilken roll upphovsrätten spelar som incitament för det kreativa utbudet i stort. Resultaten visar att kreatörer får små andelar av sina inkomster från upphovsrätt och obetydliga andelar från direkt från upphovsrätt, med vissa skillnader mellan olika grupper av skapare. Kreatörernas inkomster fördelas ojämnt och de små inkomsterna från upphovsrätten fördelas extremt ojämnt. Mot bakgrund av redan existerande utbudsöverskott samt omfattande substitut för upphovsrätten bedöms upphovsrättens incitament som svaga för utbudet i sin helhet..